Siffrorna ar chockerande hoga i enlighet med undersokningar inneha omkring varannan gumma

Siffrorna ar chockerande hoga i enlighet med undersokningar inneha omkring varannan gumma

och var tionde karl inom Europeiska unionen upplevt sexuella trakasserier villi jobbet. Skad utav nesa eller fruktan forblir dom majoriteten hyssj. Det befinner si viktigt att satta uppenbar granser, forklarar psykeplusexperten Benjamin Martens. Sam skanke effektiva ledtrad forsavitt hurdan dom som drabbas kan forsvara sig.

Godta aldrig illvilja!

Drabbade kanner sig ofta bade obekvama och osakra skal dom overhuvudtaget reagera villig obscena gyckel villig lunchen, villi grym blickar och illasinnad anspelningar ino kontorsvardagen? Vart borjar nog sexuella trakasserier – sam underben maste ett madam alldeles enkelt ja bland karlar pa kontoret? „Sexuella trakasserier kan likasa existera subtila. Det behover ick vara att ‚kampa‘ forst”, uppge psykologen Benjamin Martens av psycheplus – samt rader dom drabbade att beskydda sig. Forut chefen sasom kommer hotfullt intill ett arbetstagar, tjanstemannen som lagger in nakenbilder i sin kollegas postmapp – de upptrader samtlig kungen e fornedrand satt sam astadkomme sig kansk mo och tillsamman straffbara.

„Det finns manga typer av sexuella trakasserier“, framhaller psykeplusexperten Benjamin Martens. ”atminstone rekommenderas nagon genomgaende streck. Ingen vara tvunge fullstandigt spartanskt okej inblandning.” Juridiskt befinner si skyddet utav offren otvetydigt reglerat. Saken dar allmanna likabehandlingslagen (illvilja) definierar sexuella trakasserier saso oonskat, sexuellt specifikt upptradande sasom den berorda personen uppfattar som fornedrande alternativt nedsattande. Anda ar sexuella kranknin orovackande utbredda, i synnerhet ino den professionella miljon Enligt nagon granskning av Internationella arbetsorganisationen (ILO) har 40 mot 50 ande av allihopa kvinns blivit utsatta for sexuella trakasserier pa jobbet. I enlighet me ett german undersokning med 4 000 kvinnliga respondent vart det till sam med 72 andel.

Inget „trivialt forseelse“ pro do drabbade

Den stora flertalet utav dom drabbade befinner sig darfor kvinnor. Andock det finns likas manliga drabbad en schweizisk granskning visar att var tionde kvinnligt arbetstagar har haft att producera med burdus alternativ oanstandiga kollegor eller kvinnliga overordnade. Nagon EU-studie kommer fram at dito slutledning. Det befinner si fasten identiska besvarligt for bada konen att skydd sig til det har ”Sexuella trakasserier utspelar aven fast alltsammans ick forsavit e opassand uttryckt sexuellt hobby, inte med klart forsavit ett sexualiserat term pro kontrol. De saso drabbas mar mycket bra utav det ha samt reagerar for den skull oftast Är alla flickor heta i korea? skramt. Massor kanner sig forodmjukade samt fruktar att ingen amna forlita dom anda”, uppg Martens. Speciellt kvinnor befinner sig aven paralyserade av radslan forut sexuellt vald. Det ar tufft forut de flesta fran dem att klara av tryta hamningar samt soka hjalp.

Skada saken dar som ignorerar incidenterna riskerar att hamna i nagon ond rin den psykiska stressen kan atnjuta allvarliga halsokonsekvenser. Symtomen liknar mobbningsoffers, forklarar psykologen ”De sasom drabbas tvivlar villi sig sjalva och tappar sjalvfortroendet. Vanligtvis minskar motivationen att verka, de blir isolerade, deras allmanna livskvalitet minskar.” Saken da sasom solo observerar sadana yttring kan med bistand itu e psykologiskt sjalvtest besluta forsavit den kontinuerligt stressen allaredan inneha fatt psykiska konsekvenser I svara kollapsa kan saken dar psykiska anspanning leder mot samt tillsamman at angestsyndrom, missmod samt inkompetens att verka. Saken da saso lider utav nago patrangande medarbetar bor for den skull greppa sina kanslor pa serios. Pro mobbare saso antar att de kan komma undan tillsammans sitt uppforande brukar berora sig uppmuntrade att fortga trakasserierna.

Forslag hurdan offren kan skydda sig

Ett vettigt forsta steg befinner si att vanda sig till nagon n litar kungen, sasom din kompanjo eller goda vanner. Aterkopplin fran en inom din narmilj kan hjalpa dig att battre estimera lage. – do som drabbas amna under inga omstandigheter soka skulden pa sig sjalva, exempelvis for att de amna hava inkorrekt stass villi sig, framhaller Benjamin stav alltsammans ar det betydelsefull att avfarda nargangen ljudli sam otvetydigt. De sasom drabbas plikt skapa fardig ”Inte odl! sjalv kanner ja pressad samt det accepterar jag inte!“

Narmast I foljd ska dom undran krin villig foretaget – konfidentiellt till ett inledningen ganska finns det andra kollegor saso aven blir trakasserade bruten saken dar berorda personen. Forsavit inte ett dyft annat stoder kan n ga mo din bas, foretagsradet alternativ kvinnorepresentanten. Arbetsgivaren befinner sig skyldig att undersoka sam ingripa inom varje klagomal. Inte fri villi hur allvarliga handelserna befinner sig kan en straffrattsligt tillvagagangssatt likas vara sann korbana att bege sig. Underrattelse finns ledig a Federal Anti-Discrimination Agency.

– Aven om offren kanner sig hjalplosa age do riktig overtaget, sager psykologen. „dom som forsvarar sig ager goda forutsattningar att klaffa – och forovaren inneha massor att ga miste ett valgrundat reklamation kan innebara slutet villig karriaren pro honom.“

Sdílej s přáteli!

    Další doporučené články

    Napsat komentář

    Vaše e-mailová adresa nebude zveřejněna. Vyžadované informace jsou označeny *